my life, my choice, my voice

Det är sällan jag känner mig vilsen. Att inte veta vad man vill, vad man tycker eller vem man ska vända sig till. Inte kunna ta den platsen man vill ha. Ta upp samma saker om och om igen. Inte släppa taget om något man borde gjort för länge sen. Att inte veta vad som är rätt för en själv. Vilja en sak men ändå inte.

Jag vill bara lägga mig ner och sova. Sova tills jag vet vad jag vill. Jag behöver ingen annan än mig själv. Ingen ska berätta för mig om vad jag ska göra. Bara jag själv. Inte vänner, inte kärleken, inte familjen. Jag, bara jag.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0